Historia.nu med Urban Lindstedt

00:00 Med Historia Nu Premium får du två extra avsnitt av Historia Nu i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Vi har släppt 19 premiumavsnitt tills nu. Allt från Dick Harrison och Medeltiden, Nyrmäng 38 och Snapphanar. För bara 75 kronor i månaden får du mer historia och du säkrar Historia Nus framtid. 00:22 Testa Historia Nu Premium gratis i en vecka. Läs mer och registrera dig på www.historia.nu-premium. 00:44 Det här är ju inte okej. En dräng som har ihop det med dottern i huset. Man skulle kunna tänka sig att det skulle kunna sluta i en kärlekshistoria och de gifter sig. Men inte i det här fallet. Mats åtalas ställe och döms för detta. Och han döms till livstidsstraffarbete i Salagruva. Vilket... 01:02 I princip var det dödsstraffen. 01:03 Det är i princip ett dödsfall. I Mats fall så är det ett dödsstraff. För sex månader senare så slås han ihjäl. Eller slår ihjäl sig ner i gruvan genom några olyckshändelser. 01:22 Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt. 01:40 När trädomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husboende. 01:54 En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mång kvar ända till 1920-talet. 02:01 Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. 02:08 Legoyon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbonder. 02:20 Samtidigt var möjligheten att byta husbonder mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig. 02:39 Martin Andersson är historiker vid avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet och han är aktuell med boken Från träla till tjänstefolk, legofolk i Sverige, 1250-1600. Välkommen! Tack så jättemycket! 02:56 Jag brukar inte prata omslag med böcker, men det är en ganska fantastisk omslag på din bok faktiskt. 03:06 Vid den här tiden, den här bilden ifrån, så skulle man kalla han för en legoman, eller skulle man kalla han dräng? 03:11 Det är en bra fråga. Kanske en legoman. 03:15 Han är tjänstefolk som jobbar i jordbruket. På omslaget ser han ganska glad ut. 03:22 Han tar hand om två grisar och blåser ett horn. 03:25 Ja, så man kan se honom i arbete. Just det. 03:29 Men när man bläddrar in i boken så visar du, det är en serie, en bildsvit. Det här är tagen från en kyrka som tyvärr inte finns längre. Södra Råda kyrka. Vad ligger det utanför? Gullspången och så. 03:40 Ja, allra gränsen mellan Västergötand och Värmland. 03:43 Det är fantastiska målningar här. 03:46 Då ser man hans husbonde som misshandlar honom hårt. 03:50 Precis, med en piska eller ett spö. 03:52 Och han ser helt, husbonden, han ser helt så här, vad ska man säga, nästan som i meditation. Han ser väldigt avslappnande ut när han misshandlar sin stackars anställda. Medan den här stackars drängen eller legomannen, han gråter i principen. 04:09 Ja, han har det inte så bra. Han blir ju slagen för att han skäl mat från grisarna. Han har det så illa. Han får ingen mat. 04:17 Han har skäligt mat från grisarna, tar han dem. Och därför blir han misshandlad. 04:23 Och det som chockar mig ännu mer, det är att det här är bilder på en kyrka. Hur ska man förstå det? 04:33 Dels så kan man ju se det som en cd-lärande berättelse med biblisk grund. 04:38 Så man är hungrig får man inte skäla mat ifrån kyrka eller från grisarna. Ja, precis. 04:41 Men det kommer från berättelsen om den förlorade sonen. Men dels så handlar det ju också om att skildra, det skildrar ju den verklighet som den här legomannen och husbonden, eller drängen och husbonden lever i. Alltså ett medeltida Sverige där drängen, om man till exempel skäl mat från grisarna, kan med lagrätt att bli utsatt för för misshandling. Och sannolikt blev det också. Och blev det också, det har vi många exempel på av husbonden då. 05:10 Och sen blir han ju i nästa steg bortkört från sitt arbete. 05:14 Just det. Vi ska prata om vad man kallar för legofolksinstitutionen. Det är ett lite krångligt ord som jag tänkte man svårt att använda i en podd, men vi får väl ändå göra det. Men vad det handlar om egentligen Men regleringar som kommer till på 1200-talet för hur folk som arbetar för husbönder och för herrar och godsägare och sådana, vad är det som gäller? Och det är väl en akademisk term utgår jag från, Lego-folksinstitutionen? 05:45 Ja, det är det ju naturligtvis. Vi kan säga systemet med drängar och pigor till exempel, det är ju det det handlar om. 05:53 Men det här föregicks ju av ett annat system, träldomen. 05:58 Om vi ska börja där, det handlar ju inte din bok om egentligen, men jag utgår från att du har ändå lite koll på det här. 06:04 Varför försvann slaveri helt enkelt? Varför försvann träldomen? 06:08 Det är bra att du säger slaveri, för träldom är ju det gamla svenska ord som man använde innan slaveri blir ett sånt nytt ord som kommer till svenskan på 16-1700-talet. 06:18 Det är egentligen ingen skillnad på trädom. 06:20 Nej, det är egentligen ingen skillnad. Men vi brukar prata om trädom när vi pratar om nordisk medeltid. Och varför den försvann? Man kan titta på de skäl som han anför i dåtiden har mycket med religion att göra. Det uppstår nya tänkesätt om att det är inte okej att förslava en annan människa. 06:37 Det är kristendomen som... 06:40 I dåtiden så är det det man för fram. Till exempel i lagstiftningen kan man säga att Kristus har frälst alla kristna. Och på samma sätt så ska vi frige våra trälar. För frälsa betyder att frige någon. Så det finns en tankefigur att man är Guds slav eller Guds träl. Nu ska man bli fri. 06:59 Forskningen pekar ofta på ekonomiska skäl istället. Att det kanske var svårt att få tag på trälar. Det kanske var dyrt. Det fanns inte så många. Man fick alltså inte tag på de arbetena man behövde. Och jag tänker att det också finns, och väldigt viktigt, att det finns de här institutionella skälen. Att det finns ett nytt sätt att organisera arbetet på. Det är ju någonting som uppfinns i Europa på 11-1200-talet, det här med just legofolk, drängar och pigor. Det är någonting nytt, det här hur det regleras och det är en nödvändig förutsättning. 07:30 Det finns ett nytt sätt att göra det på som gör att man kan ta bort slaveriet. 07:34 När man läser din ganska omfattande och på djupet gående bok här om legofolk och så, så är det ju ganska hårda villkor de här stackars människorna levde under under flera århundranden egentligen. Så är det egentligen någon större skillnad mellan trädom och att vara legoman eller legokona som man sa? 07:57 Ja, om man ska peka på de stora skillnaderna så är det förstås att man är juridiskt fri. Man kan inte sälja och köpa drängar och pigor. Det går inte att sälja mig till. 08:08 Jag kan inte sälja någon till grannen. 08:09 Nej, man kan inte röva bort någon och göra den till sin piga till exempel. Det rör sig inte om egendom längre på samma sätt. 08:17 Istället kan man säga att ideologiskt så grundar sig det här i att Man har någon sorts överenskommelse, ett kontrakt mellan den som blir husbond och den som är dräng och piga. Som legitimeras av att drängen och pigan ska få en ersättning. Den kallas på medeltiden för lega, därför vi pratar om... Är det latin eller lega? Nej, det är ett gammalt svenskt ord som betyder lön eller hyra. Man kan säga att det är hyrda människor eller... 08:42 Så legoman är egentligen en löneman? En löneman. Och legokona är lönekvinna? Lönekvinna, ja. 08:49 Precis. Och det är ju de stora skillnaderna. Sen kan man ju också säga att det finns stora likheter mellan trädom. 08:55 Vad är likheterna då? 08:57 Ja, till exempel praktiken så består i den här ersättningen till allra största delen av maten. Husrum, kläder och skor. Det har ju naturligtvis också trälarna fått i ett tidigare sked. Man måste bo i husbondens hus och följa hans regler och så vidare. Husbonden har makt över en under hela arbetsåret. Under den här tiden har husbonden också räppat utöver våld. Så vi ser också att det finns väldigt stora likheter eller kontinuiteter mellan de här två sätt. 09:39 Vi börjar med de här lands... Vad säger man? Landskapslagarna. 09:43 Landskapslagarna, men sen blir det väl även i landslagen sen. 09:48 Det är där du har utgått från i din studio. Men på vilket sätt ska man säga att den är ojämlik, den här relationen mellan arbetsköpare? Det är det ju fortfarande, men inte på samma nivå. 09:59 Absolut. Ett sätt som man kan säga är att det framställs som att det är fritt att det ingår i de här avtalen eller inte. 10:07 Men i praktiken så ser lagstiftningen ut så ända sedan 1200-talet och sedan under all tid när systemet finns kvar. Att man är tvungen att acceptera det om man får ett erbjudande om jobb. 10:17 För vad händer om man inte accepterar ett jobb? 10:18 Om du inte accepterar så är det böter, motsvarande ungefär en årslön, det vill säga påmöjligt att betala. Kan du inte betala böter så döms du till straffarbete istället. Så att på så sätt så kan du inte tacka nej. Och sen lite längre fram i tiden, under... 13- och 14-talet så blir det också olagligt att överhuvudtaget inte ha ett arbete. 10:39 Är det då vi får som man senare kallar löstriverilag i princip? Eller det är inte samma sak kanske? 10:45 Det införs stegvis kan jag säga. Det är väl ett första steg mot det. 1500-talet finns ytterligare steg på den vägen. Då alla som inte har tjänst också, alla män som inte har tjänst kan bli tvångsriskegivande termen till exempel. 11:00 Vilket kanske inte var något man ville utsättas för. 11:03 Helst inte. Man kan se att på 570-talet så är Johan III. Först så säger han att alla som inte är drängar blir automatiskt utskrivna till knäktar. Och ett par år senare så kommer han tillbaka och säger att nu har bönderna så många drängar. För det här blir ett så populärt sätt att slippa undan. Så vi måste reglera hur många drängar man får ha och skydda från utskrivning. Så det är första gången man sätter ett maxtak för om de får ha två drängar. Mm. Mm. 11:30 Man brukar väl säga att trädomen avskaffas någon gång i mitten på 1300-talet, men det där utgår från en gradvis process eller hur? 11:38 Ja, det sker i flera steg som man kan följa lite grann i landskapslagarna. Där man först förbjuder sånt som att ge bort sina barn till att bli slavar. Att skuldsätta sig själv till slavar. 11:52 Sen handel med slavar. Och sen till slut, 1335, så blir det överhuvudtaget förbjudet att hålla barn till kristna som slavar. Så det är det sista som händer det. 12:05 Men när tror man att träddomen är helt avskaffad? 12:11 Det är inte säkert att det gick där i 1335. 12:14 Man vet inte. Vi har inga källor till det. Vi tror att det är helt borta i åtminstone de centrala delarna av Sverige under 1300-talet. Men hur det ser ut i periferin, till exempel borta i öst i Finland, det vet vi inte. Vi har inga. 12:30 Vad vi kan se är att över tid så ersätts det istället av att vi har drängar och piger istället i arbete. 12:37 Vad var syftet med att reglera det här så noga med just arbetet, hur folk som skulle arbeta för husbönder och för godshärrar och sånt? 12:47 Jo, men en anledning till det är att det blir ett mycket mer effektivt sätt att ha sådana här allmänt vedertagna villkor som är fastslagna en gång för alla vad som ska gälla. De regler som kan följas upp juridiskt, det vill säga att man kan använda en utomstående tredjepart, statsmarknaden, som då kan döma och straffa så att man kan se till att folk följer och håller det här regelverket. Och då får man ju ett antal grundläggande regler Som alla måste följa. 13:18 Som handlar om hur man ingår i ett avtal. 13:20 Det vill säga att husbonden måste lova någon sorts lön eller lega. Man kan ge en liten förskottsbetalning. Man kan inleda det här genom en ceremoniell måltid till exempel. Man bestämmer också vilka datum som man måste arbeta mellan. 13:35 På medeltiden är det oftast mellan Mikkelsmäss och påsk. 13:38 Mikkelsmäss, när är det det? 13:40 Det är 29 september. 13:43 Jaha, vad firar man då? Är det någon sån här gammal katolsk? 13:46 Ja, det är en gammal katolsk högtid som ju då också passar bra in i arbetsåret. Det här handlar om jordbruksåret så skörden är avslutad och snart så ska vintern ta vidare. Så de här datumene lever också kvar långt fram. 14:02 Jag får säga, jag tänkte i min ungdom så såg jag de här tv-serier om statare som man tittar på och där var det ju Det var ju fast av datum de hade rätt att byta gård de jobbade på de här stackars jordbruksarbetarna. Så det levde kvar ända in på 1800-1900-talet egentligen. 14:20 Absolut, absolut. Och det är samma lagstiftning. Det enda som sker är att man ändrar lite grann exakt vilket datum på hösten det är. Jag kan säga någonting om hur länge det här lever. Om vi har från 1200-tal, sent 1200-tal och mitten av 1200-tal en gång, så upphävt den sista legionstadgan först 1926. 14:40 1926? 14:42 Så nästan 700 år så har man det här i lagstiftningen. 14:45 Det måste ju vara en av de mest beständiga lagstiftningar vi har haft. 14:48 Ja, den förändras naturligtvis massa gånger men i grunden ser den samma likadan ut. Så under 500-600 år så är det här det absolut viktigaste och vanligaste sättet att reglera arbete med Sverige och stora delar av Västeuropa. 15:02 sker ju gradvisa liberaliseringar under 1800-talet. Man kan prata om att 1833 till exempel begränsas hur mycket aga som husboende får ha. 15:11 Men man får fortfarande misshandla sin personal 1834. Bara om de skäl. 15:17 Bara om de är under 18 år för män och 16 kvinnor. 1885 upphör det här tjänstetvånget att du måste ta arbetet som Drängelpiga om det inte har något annat. Så 1885... 15:28 Men det är ju säkert ett svar på industrialismens behov. 15:33 Absolut. Då behövs nya typer av arbetsformer. Då gäller inte de här kontrakten längre effektiva. Och det sista man kan säga också att 1919 upphör det att man kan vända sig till staten och be att polisen hämtar hem drängen eller pigan som har rymt bort. Och det där är ju någonting som, och det införs ju direkt efter digdöden på 1950-talet och in på 14-talet. 15:55 Ja, vi ska återkomma till digidöden längre fram där tänkte jag. Men ja, det är ju väldigt intressant alltså. Men vad skulle jag säga, jag har också haft bilden att piga och dräng, det var någonting man var när man var ung. Och sen så skaffade man sig en liten täppa någonstans och sådär, men det är inte självklart att det var så. 16:16 Det är absolut inte självklart. 16:18 Det är väldigt svårt att säga det för medeltiden. Vad vi kan säga är att i många fall så räknar folk inte med att det är så. 16:27 Vi vet inte säkert. 16:28 Vi vet inte säkert, men många av de ingrepp som görs från statligt håll och politik handlar ju om att se till att det inte blir så. Att försöka försvåra för människor att gifta sig och skaffa ett eget hushåll. Men däremot vet vi att under 1700-18-talet så är det inte helt ovanligt ändå att det handlar om framförallt de unga. En stor andel av drängar och pigor är de yngre bönders barn i viss utsträckning. Så det är väl rimligt att tänka sig att det var så också. 16:59 Men det måste naturligtvis ha hela tiden funnits folk som var pigar och dränger hela sina liv. Ja. 17:05 Jo, absolut. Så att även om det är delvis ett livscykelfenomen så finns det också en väldigt stor andel människor för vilket inte är det som aldrig tar sig ur det här. 17:17 Du utgår ju från de här gamla landskapslagarna och landslagen i din analys. 17:22 Men vet man hur många människor det kunde ha handlat om som faktiskt levde under den här legofolksinstitutionen? Alltså som var drängar och piger eller legofolk? 17:36 Ja, det kan vi säga. Men vi kan säga det tidigast för 1500-talet. För medeltiden har vi inga som helst möjligheter att... 17:43 Men på 1500-talet vet vi. 17:46 Kan vi utgå från att det är ungefär samma... Ja, det kan nog ha varierat lite grann över tid. Och det varierar också mellan olika områden kan vi se på 1500-talet. 17:54 Så man kan säga att om man tänker sig 1500-talets Sverige, ett agratsamhälle, ett bondesamhälle... 18:01 om fler var bönder än vad som var drängar och pigor. Men det var absolut så att De allra, allra flesta kände folk som var drängar och pigor. 18:12 Men det var ändå fler i självägande bönder eller kronobönder? 18:16 Ja, i de centrala delarna av riket, Svealand, Uppland, Sörmland och så vidare, där kan man säga att ungefär vartannat hushåll har en dräng mot slutet av 1500-talet. 18:28 Men det handlade bara om en dräng? Man var inte stora team liksom? 18:32 Ja, uppemot hälften av drängarna är på storgårdar. Alltså Adelns gårdar eller Kronans gårdar eller tidigare klostrens gårdar under medeltiden. 18:41 Där har man stora team upp till 10-15 drängar som allra mest som är satt i arbete. Och så får man tänka sig... 18:48 Motförande mängd pigor naturligtvis så att vi kan ha uppemot 30 anställda totalt. På vanliga bondgårdar då vi hamnar någonstans uppemot 4-5 max hos de allra rikaste bönderna. Så att det är ett system som är väldigt viktigt för de rikaste i lokalsamhället. 19:05 För det här är ju en tid när, det är ju före jordbrukets, nu säger jag självklarheten som du förstår här, det här är ju före jordbrukets mekanisering så det behövs ju mycket arbetskraft för att kunna hantera ett jordbruk, eller hur? 19:16 Absolut. Det enda sättet tänker jag att ha ett stort jordbruk, att ha mer jord och bruka mer jord än vad de andra i Socknen eller byn har, är ju att man har fler arbetare. Och det här är det sättet som man får arbeta på, det som drängar och pigor. 19:32 När jag sitter och pratar med dig så inser jag ju att min bild på det här med drängar och piger är ju helt förstörd av Emilie Lönneberga, de här filmatiseringarna som man såg. 19:44 Alltså där var ju liksom, vad heter han, Alfred och Lina, de var ju i princip som en del av familjen och behandlades ju väldigt väl av sin husbonde, eller hur? Men det borde väl kunna ha förutkommit det också, eller? 19:57 Absolut, och det ska man ju komma ihåg att vad man ser i källorna är ofta när det har gått snett. Det är rättsfall och sånt. Konflikter, någon som har slagit lite för mycket, någon som inte har betalt ut lön i tid och så vidare. Så de allra flesta människor vet vi inte, naturligtvis. 20:17 Det handlar ju om en underordning, men det behöver inte vara ett regelbunden misshandel. 20:22 Det behöver det inte vara, nej. 20:23 Nej, nej. 20:25 Men jag vet inte vilken tidsperiod du vill börja prata om om man vill försöka få en mer konkret bild av hur du kunde vara. Vad känns det folk på medeltiden? 20:39 När kan man vara konkret, tänker du? 20:42 Är det 1500-talet egentligen? 20:44 För mycket... 20:46 För mycket man ska säga socialhistorisk, svensk socialhistoria så är det först på 1500-talet som vi har ett rikare material. Vad gäller medeltiden så kan vi veta en del utifrån vad till exempel lagstiftningen säger. 20:57 Lagstiftningen reglerar ju arbetsåret till exempel och hur man ska... 21:02 umgås med varandra. Men från 15-talet så är materialet otroligt mycket rikare. Till exempel rättsprotokoll som talar om. 21:09 Men är det något sånt där fall som sticker ut om du något rättsfall eller så för att förstå hur tufft det ändå kunde vara? Vad känns det folk här? 21:21 Ja, det finns mycket att välja på. 21:24 Men var det någon som du själv kände att du blev väldigt berörd av när du läste det första gången i källaren? 21:30 Berörd av... Ja, överraskad också av en del. Till exempel så i den religiösa teorin och i lagstiftningen så säger man att man får aga men man måste aga skäligt och det måste finnas god anledning till att göra det. 21:50 Man får inte slå till blodvit och uppstår. 21:52 Precis, där är det reglerat. Och ibland så händer det då att... 21:55 Man får inte använda svärd och sånt tror jag. Nej. 22:01 Precis, då har man gått över gränsen. Men ibland så kommer man då och tänker på ett fall från jag tror det är Östergötland 1580-talet. En piga som har blivit så illamisshandlad av sin husboende som råkar vara präst i det fallet. Och kommer till tinget. 22:18 Och hon är väldigt illamisshandlad men han friskjänst. Varför det? Därför att han säger att hon har ju förtjänat det här. Och det finns en sån passus i lag som säger att man får slå väldigt mycket om. 22:28 Men hur misshandlad var hon då? 22:30 Svårt att avgöra i det här fallet. 22:31 Men det var tillräckligt för att ta upp det. Det här är ju ändå en våldsam tid. Misshandeln kanske inte var ovanligt. 22:38 Nej, och i just det här fallet så var det därför att också prästens fru hade också blivit misshandla vid samma tillfälle. Hon vände sig till tinget. 22:46 Okej, så det var inte pigan som vände sig till tinget? 22:48 Nej, men hon drogs med och så visade det sig att hon har ju väl förtjänat detta, säger prästen. 22:53 Hur gick det för frun då? 22:55 Hade hon förtjänat det också? 22:56 Ja, det var lite mer oklart. Men pigan. Och det där är på något sätt ett sätt. För mig så blir det en aha-upplevelse. 23:08 Man kan faktiskt tänja väldigt mycket på de här reglerna. Det finns andra fall också med pigor som skickas ner i gruvarbet och aldrig kommer tillbaka till exempel. 23:17 Och husbonden är ofta... 23:20 oförstående och inte heller skyldig på något sätt. 23:24 Du skriver ju också att pigarna ofta kunde bli utsatta för sexuella övergrepp. Hur vet vi det? 23:32 Det vet vi därför att allt sexuell liv utanför äktenskap är förbjudet vid den här tiden. Så det där är ju någonting som även i medeltidens handlingar och 1500-tals rättsprotokoll så är det en av de vanligaste sakerna som kommer upp naturligtvis. 23:47 På 1600-talet är det ju i princip dödsstraff för hor, eller i alla fall dubbelt hor. 23:53 Och 1500-talet är fortfarande böter. 23:57 Och senare tidsforskning om pigor under 1700-1800-tal har visat att husborren har, och husborren utnyttjar ofta sin möjlighet att välja var pigan ska jobba, vem hon ska jobba med, så att husborren kan... 24:10 Då ser vi till att de jobbar ensam med pigan på något avskilt ställe och sådär. Och det ser vi lite motsvarande i rättsprotokollen. 24:18 Sällan kan vi säga exakt vad som har skett och så vidare. Men vad vi kan se är att till exempel sexuell relationen mellan pigor och husbönder är åtta gånger så vanliga som mellan drängar och matmödrar som det heter med kvinnan och kvinnan. Och lite intressant också är att egentligen så är det bara mannen som döds på 1500-talet. Men i just de här fallen med drängarna så är det väldigt ofta matmodern som får betala böter istället. 24:42 Som vi visar att... Att även matmodern utnyttjar sin överordnande position gentemot drängarna. 24:47 Ja, och det inser domstolarna rätt. 24:53 Alltså ett case som jag reagerade på, det var Mats, sett han väl... 24:58 En bonddräng som hade haft sexuell relation med husbondens dotter. 25:06 Och det var ju inte okej. 25:07 Det var inte okej. Det är 1570-tal tror jag. Utanför Sala. Och vad som händer med Mats. Det här är ju inte okej. En dräng som har ihop det med dottern i huset. Man skulle kunna tänka sig att det skulle kunna sluta i en kärlekshistoria och de gifter sig. Men inte i det här fallet. Mats åtalas till och döms för detta. Och han döms till livstidsstraffarbete vid Sala gruva. Vilket... 25:31 I princip var det ett dödsstraff i den här tiden? 25:33 I princip ett dödsfall. I Mats fall så är det ett dödsstraff. För sex månader senare så slår han ihjäl sig ner i gruvan genom en olyckshändelse. 25:41 För det här var en av de yttersta konsekventen om man inte levde upp till den här lagstiftningen som dräng eller piga så kunde man faktiskt bli skickad till Sala silvergruva och där levde man inte länge. 25:55 Det gjorde man inte. Och det är också en av de saker som händer under 15-talet. Att den som inte accepterar jobb döms till straffarbete vid Kronas storjordbruk eller slott eller gruvor. 26:18 Den här lagstiftningen gjorde det ju ändå, det fanns ju ändå, även om det var ett smalt fönster så fanns det ju ändå en möjlighet att byta husboende. 26:28 Men det var ganska svårt då. 26:30 Ja, under själva tjänsteåret, som jag sa, man var tvungen att jobba mellan Mikkelsmäss till Mikkelsmäss. Och då är det i princip omöjligt att byta under den här tiden, därför att det är extremt hårda straff. Husbonden har rätt att använda våld för att föra tillbaka en och begära handräckning från kronan om man har rymt bort från tjänsten. Till exempel bland Gustav Vasas brev så finns det flera exempel på att kungen själv engagerar sig personligen i just det här och beordrar fordgar att se till att förrymda drängar kommer tillbaka. 27:03 Det var ett allmänt problem att de stack. 27:06 Det verkar vara ett allmänt problem. Vi har lite siffror från en del storgårdar, kronans egna, som visar att någonstans 10-15 procent rymmer bort varje år. Men det är ju stora enheter. 27:16 Men ändå 10 procent. Mm. 27:19 Så det är ett problem och det är något som statsmakten engagerar sig i att begivra. Men i teorin så kan man däremot byta husbonden när tiden löper ut den när man närmar sig Mikkelsmäst. Och ända sedan medeltiden så har man rätt till en fri vecka, en vecka ledigt. 27:35 Men det är inte helt enkelt ändå för att man inför försvårande regelverk i lagstiftningen. Man inför varseltider till exempel som talar om att man måste berätta för husbonden minst fyra veckor eller åtta veckor i förväg att man inte gör det här. Sen införs det regler om att man ändå bara får byta husbonden om husbonden först godkänner det själv då. 27:56 Alltså den egna husbonden måste godkänna att jag byter. Men då har man i princip ingen rätt att byta husbonden. 28:02 Ja, om husbonden säger ja. 28:06 Men det finns exempel på, jag kommer ihåg en piga i 1490-talet Stockholm som just döms för att hon har pratat med en annan kvinna som hon skulle vilja jobba för utan att ha fått sin matmoders tillstånd först. Så då döms hon till böter och till att fortsätta jobba för matmoderna. Mm, mm. 28:26 Och samtidigt som jag upplever det så sker en skärpning också under århundradena, att det blir svårare och svårare egentligen. Det blir tuffare och tuffare regler på flera nivåer, men särskilt när det gäller att byta husbond och så. 28:39 Det stämmer och jag skulle säga att det har lite grann att göra först med digerdöden om vi ska prata om digerdöden. 28:48 Det kanske är dags att ta digerdöden nu. 28:51 Vi vet ju att digerdöden är 1350 i Sverige och Sverige har blivit väldigt hårt drabbad. I princip hälften av befolkningen dog väl under en utdragen tidsperiod. 29:02 Ja, precis. Och det får ju konsekvenserna att befolkningen minskar väldigt. Och det uppstår en brist på arbetskraft. Det vet vi att det uppstår godsen och klosterna. De har svårt att få bönder till sina gårdar. Och det är förstås svårt att få tag på drängar och piglar. Det blev ju mycket ödegårdar och sånt här i den här tiden också. Jättemycket ödegårdar i delar av landet. Och en reaktion som man ser direkt från statsmaktens sida är ju hårdare lagstiftning. 29:28 Hårdare krav just på svårare att byta husboende. Och ännu svårare att tacka nej. Tidigare har det varit böter och så vidare. Men nu kommer de första reglerna som säger att den som inte vill arbeta som dräng eller piga kan låsas in till exempel av foten. Och vara inlåst till dess att man vill arbeta, som det heter. Så det händer efter digdöden. Under 1400-talet också som en konsekvens av befolkningsminskningen så... Så får också det husbarnar rätt, just det som jag sa tidigare, att använda våld för att hämta tillbaka rymmande tjänstefolk. 29:58 Så att man ser att arbetskraften blir viktigare. Å andra sidan så leder det också till att lönenivåerna blir mycket, mycket högre. Så det här är en bra period att vara dränglig piga på så sätt att man tjänar mer. Så att någonstans i mitten av 1400-talet så tjänar man fem gånger så mycket som man har gjort tidigare. 30:15 Från att i princip bara tjäna kläderna och maten. 30:18 Så att under 14-talet kan man antagligen lägga undan en del och ta sig ut. 30:23 Men du skriver i din bok också att själva syftet med de här reglerna det handlar ju inte bara om att försöka som arbetskraft utan det handlar också om att i princip låsa fast de här legofolket så att de inte har möjlighet att bli bönder i sin egen rätt. 30:41 Ja, det är viktigt. 30:44 Vad bygger du det på? 30:47 Jo, dels så redan tidigt, det är också från 1200-talet som de första förbuden mot att ge drängare i det fallet en del av skörden eller en del av avkastningen, att på något sätt Få möjlighet att tjäna mer än den lilla maximilönen. För att man reglerar ju hela tiden lönenivåerna så att ingen får betala mer än en viss nivå. 31:11 Men kan det vara så här att folk har fått mer betalt utöver det som är reglerat? 31:16 Absolut. Våra bästa uppgifter om det här återigen är folk som får betala böter för att de har tagit emot för mycket eller betalt för mycket. Så att Det förekommer, absolut. Det är ju ett sätt då, så länge det finns en konkurrens mellan husbönorna, det finns för få drängar, så är ju naturligtvis lönen ett sätt att locka. Så det försöker man också bivra. 31:39 Men man ser också under 1500-talet bondekollektiv som skriver till kungen och ber om sådana här löneregleringar. De maximilönerna är en del i spelet mellan lokalsamhälle och centralmakt. Det är någonting som bönderna vill ha. Mm. 31:55 Vi ska ju komma ihåg här för det var bara någon vecka sedan så hade vi ett avsnitt om hur bönderna fick politisk makt i det som skulle bli Sverige. 32:06 För att bönderna, det är ju ganska unikt i världen att bönderna fick politisk representation. Men det gällde bara de här själva. Det gällde inte tjänstefolket. De hade ingen politisk makt. 32:23 Precis, nej. Så det är ju bönderna, det vill säga husbönderna i det här fallet, som är de som har politiska makten. Och det är de snabba utnyttjade till att få till exempel just regelverk på plats vad gäller löner. 32:36 Om man inför maxtaxer, eller maxtaxer, det är en lönereglering helt enkelt. 32:43 Och det tar sig uttryck i brev till kungen där man ber dem att få det och sen så tar kungen upp det på en riksdag eller fattar ett eget beslut och sen kommer det sådana påbud som då förs ut i landet igen. 32:54 Man kan ju också föreställa sig att kungen har ett intresse av att de här bönderna producerar så mycket spannmål och saker som möjligt för då får ju de ut mer skatt. Eller hur? 33:04 Så är det. Vi ska komma ihåg att under medeltiden och 1500-talet så är det ju bara bönderna som betalar skatt. De här drängarna och pigarna betalar ingenting så att statsmarknadsintresse av dem som skattebetalare är ju inte... 33:18 Där ser man fördelen att betala skatt. 33:22 Men det är väl i princip så man blir definierad som ett sånt här legojon, det är att man är så fattig som man inte kan betala någon skatt, eller? 33:31 Är det definitionen så att man regleras enligt de här lagarna? 33:36 Ja men det kan man säga. 33:38 Lagarna ser lite olika ut men de handlar allihopa om att det är den fattiga endast som behöver arbeta som dräng eller piga. Så det är om man äger för lite under en viss nivå eller om man har absolut ingen jord och Då betalar man heller inga skatt. Så den som inte betalar skatt och som inte kan försörja sig på hantverk eller någonting till exempel. Den måste arbeta som dräng och piga. 34:04 Sverige är ju ett relativt stort land, rent geografiskt. Fanns det några skillnader på det här? Du antydde lite att det fanns skillnader med hur vanligt det var med Lego-jon beroende på vart någonstans i Sverige man befann sig. 34:20 Just det. Och då är det återigen först från 1500-talet och framåt så vi kan säga det. Men det finns som en central kärnlegojonsregion som är Bergslagen, Mälardalen, nere i Östergötland lite grann. 34:35 Där finns det mycket drängar och piger, medan i Västsverige och Norrland så är det extremt mycket obanligare. Sen är det inte oviktigt där, för som jag sa tidigare, de rikaste i Norrland, de rikaste bönderna och prästerna och länsmål håller sig alltid med mycket drängar och piger. Men det finns ändå ett kärnområde. Eventuellt så ledde det där också till kulturella skillnader. Det blir lite mer spekulativt. Men det verkar som, om man tittar i dokumenten, att just i Svealand där det finns mycket drängepigor finns det också ett relativt starkt husbondevälde. 35:08 Husbönder åtalar där oftast när legion för att försöka avvika från tjänsten. Legionen vänder sig väldigt sällan till tinget och begär att få sin lön. Husbönder... 35:20 De hamnar nästan aldrig på tinget för att de har använt för mycket våld, till exempel. 35:24 Man kan föreställa sig att det är ett hårdare förtryck. 35:26 Det verkar vara hårdare, mens i västra Sverige och andra sidan, och även i Norrland, så är det mycket oftare husbonden, till exempel, som åtalas för drängens brott. Så man kan säga att det är en annan typ av underordning, men drängen uppdaterar inte på tinget. Och det är ingen konflikt mellan dräng och husbonde i offentligheten, som det sker i centrala Sverige. 35:52 En annan märklig sak tycker jag i den här legofolksinstitutionen är att tjänstefolket har inte rätt att föra talan på tinget. 36:06 De är omyndiga i princip. 36:08 Ja, det är riktigt och det är också något som ligger kvar över hela tiden. Att de får inte svära eder, det är ju väldigt viktigt att man samlar ett antal män och svära en ed tillsammans i juridisk system. Det får folk och drängar framförallt inte göra och inte vittna. Och det beror på, åtminstone uttrycks det så i landskapslagen från Östergötland, att den som inte har någon egen egendom att riskera, vilket man gjorde om man skulle svära falskt till exempel, Den som inte har det, den kan inte heller anses pålitlig att vittna. 36:42 Så att man är en form av halv omyndighet. Man är inte en fullvärdig medlem av lokalsamhället. Och det här leder till, lite det jag var inne på, att husbönderna stämmer ofta varandra. Om det finns konflikter mellan två drängar till exempel. Eller om en dräng och en pigas från olika hushåll haft en sexuell relation. Så kan det leda till en konflikt mellan husbönderna. Och det är ofta husbonden då också, även under 15-talet, som döms för att betala för legodrängens stöld till exempel. Eller sexuall. 37:09 Men vad är de vanligaste brotten som kommer upp i samband med legofolk på 1500-talet? 37:16 Det är mycket sexualbrott, vilket det är i samhället stort. Det är en hel del stölder också. Och då är det mindre stölder. Stölder till exempel av mat eller kläder från husboende. 37:28 Man kan säga att drängar och pigler skäl ofta sånt som de ändå skulle fått i lön- Fast de kanske får nog för lite. De får nog för lite, så det är ett sätt att dryga ut lönen lite grann. Och här kan vi också säga att vi ser bara toppen på isberget av vad som verkligen uppdagas, naturligtvis. 37:45 Men, alltså om man var en fattig människa på medeltiden, 15-16, ja men det här, du säger det ända fram till 1900-talet egentligen. 37:54 Det är klart att man har, ju mer tiden går, ju större möjligheter till andra liv kanske man har. 38:02 På medeltiden, vad hade man för möjligheter att ta sig ur det här? 38:08 Ja, möjligheten att komma i husbondens position är väldigt liten om man inte ärver jord till exempel. 38:17 Men det fanns ju en massa nyodlingar och sånt här. 38:19 Nyodlingar finns, och i vissa perioder så är nyodling någonting som är stort, viktigt, slutet av 1500-talet till exempel. 38:27 Men det kanske inte är just legofolket som... 38:30 Vi vet inte riktigt vilka det var. 38:32 Det finns ju en tröskel, man måste få ihop visst startkapital för att kunna starta en nyodling. Men det vi kan se är att under vissa perioder, när man har lite bättre löner, så kanske man kan spara ihop till exempel för att få råd med en egen stuga, motsvarighet till senare tiders torpar eller vaxtersittare, lite egna djur och så vidare. 38:52 Men man kan egentligen inte tjäna sig till att bli husboende själv och ha egna drängar och pigor, utan då måste man... 38:59 ärva. 39:03 Man har ingen möjlighet att flytta in till städer eller bli sjöman. 39:08 Det har man ju naturligtvis i större eller mindre utsträckning. Städerna är ganska små. Man kan flytta in. Det är inte förbjudet att flytta in till städerna. Men i städerna gäller ju också detta. 39:19 Man måste ju ändå ha en husboende. 39:22 Man måste ändå ha en husboende och i städerna gäller dessutom att om du inte har en husbonde så blir det spöstraff och sen förvisning ut ur staden igen. Så att det är också något som det begivras även i städerna. 39:37 Alltså valmöjligheterna är begränsade? 39:40 Så kan man uttrycka det. Och det är ju på något sätt poängen med systemet. Man vill inte från lagstiftaren och statens sida att det ska finnas så stora valmöjligheter. Man försöker ju täppa till dem som finns till exempel genom att hålla nere lönerna och försvåra för folk att ta sig ur systemet. Man vill att det måste finnas arbetskraft inom det här systemet hela tiden för att samhället ska fungera. 40:05 Vad vet vi om legodrängarnas uppror på 1380-talet? 40:10 Eller vet vi bara att det har funnits och inget mer? 40:12 Vi vet nästan ingenting skulle jag säga. Vad vi vet är att det finns en niddikt om kung Albrecht av Mecklenburghandaren. Och den handlar om hur förskräckligt dåligt det gick för Sverige under kung Albrechts tid. 40:28 Och i den här dikten så ingår en lång passage som handlar om Legodrängarna som kommer till gården och angriper husbonden kräver att få äta upp den bästa hönan. Beter sig på ett dråpligt och tölpskt sätt. Och på något sätt visar hur samhället var ställt på huvudet under Kung Albrechts tid. 40:55 Vi vet inte riktigt vilka som ligger bakom. Forskningen tror att det kanske är... 40:59 Något bondekollektiv som skriver det här i efterhand eller ber någon författa detta. Och vad man gör i alla fall är att man uppmanar de nya härskarna, drottning Margareta, att bestraffa de här upproreska legodrängarna hårt. De ska hängas och de ska skickas till straffarbete och de ska fortsätta vara drängar. Men det är den enda källa vi har och det är naturligtvis en ganska svag källa. Så att vad vi vet är att 41:23 Men sannolikt har det varit ett uppror eller något åt det hållet i alla fall. 41:27 Ja min tolkning är att det är ganska svårt att se någon poäng med att rikta den här typen av dikt som är en hyllning till Margareta om det inte finns en verklig bakgrund. Någonstans så har någon passat på. Det här är också oroliga tider vi befinner oss. under den här pestens tider var det har gått några decennier sedan diglöden och vi har flera pestepidemier som kommer så att antagligen så det finns en brist på arbetskraft och de här gamla strukturerna av husbonde och dräng utmanas kanske men det vi kan ju säga att det är egentligen och det är det enda Är det enda uppror vi känner till? 42:04 Det är det enda uppror vi känner till och det känner vi i princip ingenting till om. 42:13 Reformationen kom ju på 1500-talet. 42:18 Det är ju också en utdragen process som det ofta är inom historia. Men förändrar det på något sätt legofolkets villkor eller tillvaro? 42:29 Ja, och på ett litet lustigt sätt kan man säga att reformationer är det som gör att vi inte pratar om legofolk så ofta. 42:39 Man slutar använda den termen. 42:41 Ja, vi pratar om tjänstefolk istället. Varför det? 42:46 Jo, det är för att reformation innebar en massa saker. Men bland annat då att man skulle utbilda befolkningen i den rätta läran. Så prästerna ska predika Luthers kateches. Så man får en standardiserad sak som ska läsas. Och i det här så ingår då delar som handlar just om tjänstefolk och husbönder. 43:06 Och det mest centrala i 1500-talets dokument är nog på vilket sätt man ska bikta sig. För det ska man göra fortfarande. Och där så används då nu orden tjänstefolk, tjänstedräng. Så att drängar har ett eget litet formulär och pigor har samma formulär där man ska säga jag är en tjänstedräng. Och sen så ska man säga... Alltså i katechesen? 43:30 Ja. Alltså vadå när man gör trosbekännelsen eller vadå? 43:34 Det här är hur du ska bikta dig till din församlingspräst. Då finns det en liten katalog. 43:39 Då har man vikt här i början på reformationen. 43:42 Det som är att det här formuläret innehåller en lite kortare stycke som säger typiska saker som en dräng ska säga. Det handlar om att jag har varit upprorisk mot min husbund. Jag har inte arbetat flitigt och så vidare. Sen kommer vad husbunden ska bekänna. Jag bekänner att jag är en husbonde. 44:07 Och jag har arbetslätt med en dräng dåligt. Han har jobbat illa och då svor jag på honom och det var inte bra. Så det finns den typen av exempel. Så att dels så man inbjuds att identifiera sig som en tjänare. Det blir ett lite annat förhållande. Men också att alla får lära sig att upprepa det här. Det är någonting som prästerna ska förhöra befolkningen på. Och in på 1600-talet så får vi de här husförhören sen där man verkligen ska testas på innehållet. 44:32 Så att reformationen på något sätt kan man säga... 44:35 Förtydligar den här relationen. 44:36 Förtydligar underordningen. 44:39 Men blir det sämre eller bättre? 44:41 Jag skulle säga att det lägger till en dimension till vad som under medeltiden har varit ganska mycket. Man ska lyda för att socialt fungerar samhället så och lagen ser ut så att man ska lyda. 44:54 Den religiösa dimensionen blir ännu tydligare. Om du inte lyder din husbonde och arbetar flitigt så är det också något som du måste bekänna en form av synd. Musik. 45:15 Du har berört det här redan lite, men jag tänkte liksom... Statsmakten... 45:20 Jag menar, kungen hade ju många kungsgårdar och sånt där. Hur utnyttjade de det här, legofolken? 45:27 Var det annorlunda att vara legoman på en kungsgård eller på en privatgård? Vet vi det? 45:36 Ja, framförallt har det också med reformationen att göra, kan man säga. Det är då kronan får... 45:41 Väldigt mycket mer. Skaffar sig väldigt mycket mer jord och stora kungsgårdar. Genom att konfiskera från biskoppar. Just det. 45:49 Gustav Åsson skaffade sig väldigt mycket gårdar över den här tiden. 45:52 Precis, och då får han då problemet att han måste ha arbetare till de här gårdarna. Och det verkar inte som att han lyckas särskilt bra om att attrahera det genom det vanliga systemet. 46:03 Så vad Gustav Vasa gör väldigt mycket är att han låter fogdarna i Finland rekrytera drängar bäst de kan och skeppa över dem till Stockholm. 46:11 Så tvångsrekrytering av finskt folk? 46:15 Ja, för att vi har exempel på hur de här drängarna, eller Gustav Vasa, åthutar fogdarna. Att drängarna har mutat skeppare och fogdar får slippa undan. Många exempel på hur de drymmer tillbaka eller försöker rymma tillbaka. Så det där är inte så populärt. 46:31 Senare under 1500-talet, under Erik XIV och Johan III och så, så försöker man istället med olika tvångsmetoder skaffa arbetare från närområdet runt slotten eller kungsgårdarna eller gruvorna i fallet. Så att man vänder sig till exempel till olika soknar och säger att Varje tionde, tio bönder måste skaffa fram en dräng. Den här soknen måste skaffa fram tre drängar till kungsgården. 46:56 Ungefär som man skaffar fram soldater till armén. 46:59 Precis på samma sätt. Man pratar till och med om drängutskrivningar i den här tiden. Och det känner vi också till väldigt mycket därför att det förekommer mutor. Man betalar lite till foten för att slippa undan. Det handlar också om att husbönderna eller bönderna betalar lite pengar för att få behålla sin dräng då. 47:15 Vi har också sådana konflikter som kommer upp vid tinget över bönder som blir våldsamma när de försöker skriva ut just deras dräng eller piga till slottet. 47:24 Så det är liksom en konkurrens mellan de vanliga bönderna och kronan också då om den här arbetskraften? 47:31 Absolut och det ligger också till grund för det här att man börjar reglera hur många drängar en bonde får ha eller får försvara mot. Tänkt utskrivning men under 1600-talet också för att se till, då driver adeln att man måste få tillräckligt många drängar, kronan måste få tillräckligt många drängar och då kan inte bönderna ha hur många som helst. 47:54 Reglerna för tjänstefolk skärps ytterligare på 1600-talet? 47:58 Ja, det som händer är väl att 1664 så kommer den första så kallade Lego-jonsstadgan. Det vill säga en separat litet häfte som samlar in de bestämmelserna som reglerar förhållandet mellan. Och egentligen innehåller inte det så mycket nytt. Det är inga skärpningar egentligen. 48:20 Egentligen inte. Det upprepar mest vad som redan gäller och samlar ihop det som har funnits på lite olika ställen i lagen. 48:29 Det här är ju första gången landslagen reformeras på 1400-talet så det har ju gått 200 år och så har det kommit en massa emellan så man behöver samla upp det. nästa lagstiftning som vi får i Sverige eller nästa landslag kom ju först 1734 så det är lite mitt emellan men egentligen inte så mycket nytt utan bygger vidare på det gamla och samlar ihop det gamla och förtydligar vad det är som gäller av tidigare kungars bestämmelser Men jag utgår från att de största förändringarna borde väl ändå rimligen ske under 1800-talet här för legofolk eller då pratar man ju om drängar och pigar Vad händer då alltså? 49:06 Ja, under 1800-talet... Jag kan säga att din bok sträcker sig fram till 1600-talet. Precis. Men under 1800-talet, vad som händer är ju, lite som du var inne på, att vi har en väldigt stor folkökning. Man pratar om en proletarisering, det vill säga att väldigt många mer människor har ingen jord längre. Och alla de här behövs inte jordbruket. Och samtidigt så växer ju städerna och industrin till. Då börjar det uppkomma nya former att organisera arbete på. Vi har statarna till exempel. 49:37 På vilket sätt skiljer sig statarna från legofolksinstitutioner? 49:41 Man kan säga att det är en naturlig fortsättning på. Den reglerar ju egentligen framförallt gifta par. Alltså en man och en hustru som i princip lever som drängar och pigor. Men som har ett eget... Var en familj? Ett familj, ja. 49:56 Men i övrigt så... Hade man svårt den här perioden innan då var det svårt att vara gift om man var piga eller dräng eller så. 50:03 Ja, både och. Det svåra är naturligtvis att man måste leva i husbundens hushåll. 50:10 Men det finns hela tiden exempel på, vi hittar hela tiden gifta drängar och pigar. Så på olika sätt. Antingen som tjänar i samma hushåll eller som arbetar för olika. 50:20 Det finns också bra exempel på husbönder som inte alls har nått emot att hans dräng och hans piga har gift sig. Bara de fortsätter att arbeta. Konflikt uppstår egentligen först när drängarna inte vill arbeta längre. 50:35 Men det här avskaffas ju till slut i alla fall. 50:39 När kan man säga att det avskaffas? 50:42 Jo, men om man tänker att det införs någon gång under 1200-talet, så den sista legionstadgen, alltså lagstiftning som reglerade detta, den upphävs så sent som 1926. 50:54 Vad hände då då? 50:56 Ja då bestämmer riksdagen att den lagen ska upphöra. Därför att nu har man andra sätt att reglera arbetet. Det här ses inte längre som modernt. Så det har haft en storhetstid kan man säga 1300 till början av 1800-talet eller mitten av 1800-talet. Sen har det ju minskat successivt antal människor som är drängar och pigar aktiva. Och under 1800-talet sker också en liberalisering av detta. Man upphäver tjänstetvånget, alltså tvånget att bli, att vi måste jobba som drängligt byggar med något annat. 51:28 Det upphävs 1885 till exempel. 51:30 Det är ändå rätt sent. 51:31 Ja, det är väldigt sent. Fram till 1919 då så kan man även säga av polis för att hämta tillbaka en dräng som har rymt för en tjänst. Och det är någonting då som införs i mitten av 1300-talet som en följd av digerdöden. Så det är extremt långa linjer i detta. Men som sagt, 1926 när det upphör så uppfattas det som obsolet. Det är ytterst få som har drängar och piger som lever på de här villkoren längre. 51:56 Du, när du gjorde din studio här, vad var det som förvånade dig mest egentligen? 52:01 En sak som förvånar mig är att den här gruppen människor som är så omfattande och så otroligt viktig och fundamental för samhällsekonomin. Den finns överallt i landet på alla jordbruk, inom andra näringar också, gruvor och städer och så vidare. Att den är så pass osynlig ändå i forskningen i samhället. Trots att den på något sätt var så dominerad och var så viktig. Det berörde så pass många människor. Ja, över mer än ett halvt årtusende. 52:33 Det har väl lite grann förvånat mig. 52:35 Och en annan sätt som kanske förvånar är väl det här att på något sätt att förtrycket var så stort. 52:45 Men hade du inte koll på det innan? 52:47 Jag hade väl också någon sorts föreställning om att det skulle bli bättre med tiden. 52:54 Jag kanske var... 52:56 Precis som jag, du var också påverkad av Emilie Lönneberg. 52:58 Ja, jag kanske var naiv. Det kanske... 53:04 Det är ju väldigt lätt att man lever i den värderingen. Vi tycker ju inte att anställda... Det är ju inte tillåtet att misshandla anställda idag. 53:14 Nej, tack och lov. 53:15 Och man kan ju byta jobb och man kan ju faktiskt vara arbetslös om man väljer det också. 53:20 Precis. Och just de aspekterna tror jag att jag hade koll på lite grann. Men till exempel de här... 53:29 Att det inför så pass mycket nya sätt att tvinga folk att ta jobb. Att man kan låsa in någon. Att man kan... Kungen personligen engagerar sig för att jaga rätt på förrymda drängar. Att straffen är så hårda. 53:45 Ja. 53:47 Jag har ju alltid levt till liksom... 53:49 Det är väl ingen villfarande kanske, men vi har ju inte haft livegenskap i Sverige. I alla fall inte i det som var Sverige. Det kanske fanns i Danmark och så, de delarna som blev svenska. Men det är inte sådär jättestor skillnad på det här i praktiken och livegenskap. Man kan inte köpa och sälja människor. Det är väl det som är den stora skillnaden. 54:12 Ja, men det är en jättestor skillnad. 54:15 Och nej, men jag tror att väldigt mycket fokus hamnar kanske på ett socialt trappsteg upp så att säga. Ja, det är bönderna. Ja, det är bönderna. Det står ju i centrum väldigt mycket för svensk historia. 54:26 Vilket gör att lite de här andra grupperna... Och de har ju varit politiska aktörer också på ett sätt som man inte har varit i andra länder. 54:33 Absolut, ja. Och det tycker jag är en spännande sak som jag hittar är ju just att de använder sitt politiska inflytande för att förtrycka de här andra grupperna eller utnyttja det. 54:47 Martin Andersson, historiker vid avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Aktuell med boken Från träla till tjänstefolk. Legofolk i Sverige 1250-1600. Stort tack för att du var med idag. 54:58 Tack så jättemycket för att jag fick komma hit. 55:01 Hej då! 55:19 Varför bryts Europas fred gång på gång? I sin nya bok Den förlorade freden skildrar Wilhelma Grell hur Europas otaliga försök att skapa en bestående fredsordning har misslyckats. Från första världskriget och fram till idag kommer Europa någonsin nå en långvarig fred. Boken är utgiven av historiska media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.